På biografen Gnistan på Kvilletorget visades filmer mellan 1938 och 1968. Därefter tog Frälsningsarmén över lokalen. Men nu återuppstår Gnistan, om än i blygsam omfattning, i ett samarbete mellan FCH och Frälsningsarmén.
– Med en nostalgisk glimt i ögat ska vi visa matinéfilmer en gång i kvartalet, säger Jan Jansson, kårledare med verksamhetsansvar för Frälsningsarmén Hisingskåren, som tillsammans med Pernilla Hallberg, FCH, har startat igång Gnistan igen.

Premiären blir klockan 15 på Kvilledagen den 30 september. Då visas den barntillåtna animerade filmen Sing. Biljetterna kostar tio kronor och släpps klockan 14 utanför biolokalen på Kvilletorget 1, samma hus som den ursprungliga bion låg i.
– Tanken är att väcka gamla tider till liv och köra som förr då filmen bröts för byte av filmrulle. I den pausen kommer vi att bjuda på fika, säger Pernilla Hallberg, FCH.
Under biljettförsäljningen spelar några av Frälsningsarméns musikanter vid bion.
– Proffs från Göteborgs Scenteknik AB sköter filmprojektorn och har med sig en riktigt bra filmduk. De har också testat vår egen ljudanläggning, som funkar fint.

I ”biolokalen” har Frälsningsarmén annars större samlingar och firar gudstjänster. Bakgrunden till det är att Frälsningsarméns femte kår på Postgatan i Nordstan och den sjätte kåren på Herkulesgatan på Hisingen år 1968 slogs samman till Hisingskåren. Då behövdes ett nytt ställe att vara på och det blev den anrika biografen Gnistan.
–Det sluttande golvet och biostolarna hängde med till för cirka tio år sedan. Då gjorde vi en större renovering och lade in ett plant golv eftersom det var lite opraktiskt när allt stod snett…, säger Jan Jansson.
Han betonar att projektet med att visa film på ”Nya Gnistan” inte betyder att det blir en permanent, riktig bio.
– Nej, vi tycker mest att det är en trevlig sak att väcka en slags mini-Gnistan till liv. De som har varit på den riktiga Gnistan kanske känner igen de ursprungliga dubbeldörrarna – omgivna av läderinfattade dörrkarmar i originalskick – in till biorummet. Det går också att se var den gamla filmduken satt, säger Jan Jansson.