Fokus: Rambergsvägen

0

RambergetHisingen är ett välbesökt utflyktsmål och här finns även Keillers Park. Längs norra sidan av Ramberget löper Rambergsvägen som fått sitt namn efter berget.

Inom Ramberget och parken finns egentligen två olika höjder. Stora Ramberget är 87 meter över havet med området Ättestupan i sin sydvästra del. Lilla Ramberget som är 49 meter över havet är den bergås som sträcker sig från Rambergsvägens början och norrut, cirka 750 meter. Båda dessa höjder fungerar som utsiktsplatser och har bänkar med mera. Man kan dessutom köra bil hela vägen upp till toppen av Ramberget. Parken har vid ett antal tillfällen expanderats och är i dag över 31 hektar stor.

Ättestupa (även ättestörta eller ättestapul) är en tradition eller legend som säger att åldringar under nordisk forntid har kastat sig, eller blivit kastade, mot sin död utför ett brant stup, eller ättestupa. Enligt myten gjordes detta då den äldre blivit oförmögen att försörja sig själv eller bidra till arbetet på gården. Många platser i Sverige och Norden sägs ha tjänat som ättestupor, men det anses inte längre troligt att de faktiskt har använts.

Ramberget fick sin karaktäristiska form under istiden för 12 000 år sen, och är nu en rest av den bergrygg av röd Göteborgsgnejs, åt öster övergående i ögongnejs, som en gång löpte fram mellan Slottsskogsbergen i söder och Bjurslätts-Grimbobergen i norr. Nordostsluttningen är flack medan sydvästsidan har ett högre stup som syns tydligt ifrån älven. Inlandsisen har lämnat spår både i berghällarna och i form av flyttblock i området.

Fram till början av 1800-talet, då man fortfarande i stor utsträckning använde ved som bränsle, fanns det inte ett träd på hela Ramberget som istället var täckt med ljung. Under mitten av 1800-talet startades flera projekt för att återplantera träd på Ramberget. Man planterade då bland annat en bokskog som utgör den centrala vegetationen i parken i dag. Här finns även lärkträd och högre upp mot toppen växer tallar och mindre ekar.

En så kallad fångstboplats från yngre stenåldern har varit känd i närmare 200 år. Boplatsen ligger på den nordöstra sluttningen av Lilla Ramberget och kallas för Sellmans villa.

År 1910 anlades en vattenreservoar efter ritningar av göteborgsarkitekten Yngve Rasmussen på cirka 60 meters höjd på bergets sydöstra del, där Rambergvägen går upp från Herkulesgatan. Det var då Lundby fick sin kommunala vattenledning. James Keiller ville att Lundbyborna skulle ha bra dricksvatten, och i donationsbestämmelserna står det att staden får anlägga en vattenreservoar inom parkens område. Byggnaden finns fortfarande kvar.

Fakta: Wikipedia

Tävlingsdags! Hur uttalar du Ramberget egentligen? Vår tävling hittar du här. (Tävlingen är avslutad.)

Enligt myten härstammar namnet från utvandraren Peter Gunnarsson som 1640 tog båten över till Amerika och bosatte sig i den dåvarande svenskkolonin.

Han var född och uppvuxen på Hisingen och tog sig namnet Rambo – efter Ramberget och ordet ”bo”. Peter avancerade snabbt från ung arbetare till framgångsrik tjänsteman under guvernören och storgodsägare.
Enligt ett brev till sin syster i Göteborg 1693 fick han sammanlagt fyra söner och fyra döttrar och dog vid 85 års ålder 1698 och begravdes i den svenska träkyrkan i Wicaco.
Vad har då filmkaraktären Rambo i First Blood med Peter från Ramberget att göra?
Jo förutom sin framgångsrika karriär så hade han även med sig äppelkärnor från Sverige som han planterade. Äppelsorten, som fortfarande odlas flitigt i Pennsylvania, Delaware och New Jersey, fick namnet Rambo efter den svenska Peter. Även Rambo Avenue i Pennsylvania sägs vara uppkallad efter honom.
Äppelsort åts emellertid av författaren till ursprungsromanen, David Morrell. Han tyckte att det var så gott att han tog reda på namnet och kände direkt vilket kraftfullt namn det var. Därför bestämde han sig för att ge sin romankaraktär namnet John Rambo.

Dela

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.