Åtta bostäder på tio år. På skilda ställen som Vasastan, Munkebäck, Majorna och Kortedala.
I Kville hittade Linn Tiborn till slut ”hem”.
– Det här är inte slutstationen.
Med åtta månader gamla Måns på armen blickar Linn Tiborn ut genom vardagsrumsfönstret på sjunde våningen.
– Ser du villorna i skogsdungarna på berget där borta? Det vore trevligt att få bo där en dag.
Hon syftar på området ovanför Hallegatan i Brämaregården. En kompis flyttade nyligen in där och månadskostnaden för hennes villa är förmodligen inte så mycket högre än vad Linn och hennes man, Mats, lägger för bostadsrätten här i Porslinsfabriken.
– Det är hyfsade priser på berget ännu, innan Kville blivit alltför populärt. Men det är sällan något ledigt, säger hon.
Jo, Kville börjar blomstra, det känns verkligen så. Och hon gillar, som hon säger, det positiva med gentrifieringen – att det blir fint och fräscht, att det ploppar upp små butiker, kaféer och saluhallar.
– Bara den inte går för långt. Jag gillar att alla typer av människor kan bo här. Det är bra att det också byggts hyresrätter vid Kvillebäcken.
Flyttade till Göteborg 2004
Det var kärleken som fick den 21-åriga Linn från Örebro att flytta till Göteborg i augusti 2004. Den höll inte särskilt länge, inte till killen ifråga, men väl till staden som hon lärt sig älska. Så hon blev kvar. Började plugga till förskolelärare på Pedagogen, och inledde en snirklig bostadskarriär. Under åren har hunnit med att bo i på skilda ställen som Vasastan, Munkebäck, Majorna, Kortedala och Eriksberg.
Efter att hon börjat arbeta på en förskola i Kville bestämde hon sig för att köpa en tvåa på bara några minuters promenadväg därifrån i nybyggda Porslinfabriken.
– Det var inte helt lyckat. Jag bodde för nära jobbet och det kändes som om jag aldrig kom därifrån. Jag mötte barn och föräldrar överallt.
Bytte jobb
Men annars trivdes hon bra och hade svårt att förstå många urgöteborgares motstånd till Hisingen. Och sedan hon bytt arbetsplats till en nyuppstartad förskola vid Kyrkbyn känns det suveränt. En stor del i det har förstås Mats som flyttade in i Linns tvåa för fyra år sedan. När hon blev gravid var det dags att byta upp sig. De har snart bott ett år i trean på sjunde våningen – bara ett stenkast från den gamla lägenheten.
– Vi har mycket kompisar här som har barn. Det är nästan bara dem vi umgås med. Som barnfamilj bor man perfekt. Här finns det mesta, många nya öppna förskolor till exempel…
Hon pausar.
– … och så finns det lekplatser, grönområden, restauranger och affärer. Backaplan är visserligen världens fulaste område, men det är väldigt praktiskt att ha det så nära inpå.
Som föräldraledig njuter hon också av närheten till stan. Antingen puttar hon barnvagnen över Götaälvbron eller så blir det en promenad till Lindholmen där Älvsnabben går.
– Kommer man som jag från inlandet är det exotiskt att få åka båt mitt i stan.
Bil då? Måste man inte ha det som barnfamilj?
– Vi skaffade faktiskt en strax innan Måns föddes. Men den står mest i garaget, faktiskt så pass mycket att den inte alltid har startat. Nu kör vi ut och luftar den ibland, säger Linn Tiborn och skrattar.
